PGC Sanders familjefoto.

Från vänster till höger: Freya, Lincoln, Ariana, Sally, Lilly, Lydia, Edward, Emily, Tyler och Lucy. Sedan under ser vi Evelyn, Toby och Anya.
 
Jag har äntligen lyckats skaffa en familjebild på hela högen. Dock saknar jag Dylans familj på bilden, men när halva familjen verkade ha andra planer för sig så får de helt enkelt vara utanför. Sedan hade jag gärna haft med Nathaniel och lilla Grayson också, men när Freya inte ens tänkte komma från början, så det fick vara, haha!
 
Jag har tyvärr slut på inlägg just nu, men jag ska försöka se om jag kan hitta på någonting under den kommande veckan i alla fall. Veckan därpå är jag borta mellan måndag-fredag och kommer antagligen inte ens att ha någon tid över alls till sims, men ni får hålla ut ett tag ändå!

TS4 - Eden Sullivan, med och utan CC.

Okej, jag kunde inte låta bli, så här har ni min kvinnliga utan/med CC-sim. Och precis som med Tyrone så älskar jag henne med CC. Jag önskar verkligen att jag tyckte bättre om att faktiskt SPELA fyran också, för det är såååå kul att skapa simmar. Det känns så trist att de aldrig kommer till användning.
 
Även här gäller samma sak, önskar ni en av mina simmar i ert eget spel, eller kanske en helt ny sim(?) så är det bar att hojta till så ska vi se om jag kan lyckas komma på något! Som sagt så älskar jag att skapa simmar i fjärde spelet, så att göra önskesimmar kanske inte vore så tokigt ändå?
 

PGC Sanders, Gen 2 - Del 35.

Emilys ansträngningar har verkligen gjort sitt, för äntligen kan båda småbarnen både gå och prata. Toby tar några sista inlärningssteg mot sin mamma innan hon släpper honom och han går själv. Hon blir överlycklig och kastar upp honom i luften samtidigt som han kiknar av skratt.
 
Direkt efter att Toby lärt sig att gå så är det äntligen dags för familjens äldsta tvillingpar att bli ungdomar. Den enda som är mer glad än de själva är nog mamma Emily. Edward är fortfarande på dåligt humör över hans och Tylers dispyt och verkar inte ens bry sig om att delta i firandet.
 
De båda funderar en liten stund på vad de önskar sig och blåser sedan ut sina ljus. Tyler hade visserligen önskat lite mer tid på sig att ordna upp sina studier, men eftersom det kapitlet i livet nu är över så håller han istället tummarna på att han kommer att i alla fall klara sig någorlunda med betygen. Underkänd eller inte, huvudsaken är att han får sina betyg och inte behöver plugga längre. Skolan har verkligen inte varit hans grej.
 
De växer sedan upp båda två och tonårslivet är äntligen över. Tyler får den auto-valda egenskapen hatar naturen på grund av hans ointresse i skolan, Lucy däremot kammar hem familjeinriktad och kan knappt vänta tills hon får starta sin egen familj utanför detta kaos.
 
När det är dags för tårta kan Edward i alla fall inte hålla sig borta längre. Han smyger fram ur gömmorna och drar åt sig en tårtbit fort som attans innan han klämmer ned sig på en stol mellan nästan alla tjejerna i familjen.
 
Tyler däremot har ingen lust att äta tårta med resten av familjen, så han sätter sig i köket istället. Han njuter en stund av tystnaden och kan knappt vänta tills han får flytta till eget boende. Nu är han leds på att bo hemma, leds på att skit som han får stå ut med och såfort examensceremonin är över så sticker han. 
 
Dagen därpå är det dags. Tyler går in i stadshuset med nervösa steg. Han är helt hundra på att han inte är den enda som misslyckats med skolan, men det känns ändå lagom skämmigt att stå där framför hela klassen och ta emot sina betyg när han vet hur resultatet mest troligt kommer att se ut. Han är dock stolt över Lucy som tagit skolan på allra största allvar och antagligen har MVG i alla betyg som finns.
 
Tyler har rätt, för ut igen kommer en otroligt lycklig Lucy som gått ut skolan med högsta hedersbetyg. Hon har även fått äran att vara skolans hederstalare tack vare hennes enastående prestationer i studierna. Men inte nog med det, hon har dessutom fått utmärkelsen "den mest konstnärliga" av klassen, vilket hon givetvis tar som en komplimang. Konst och fotografi är ju trots allt två av hennes största intressen i livet.
 
Tyler själv är inte alls särskilt glad när han kommer ut från stadshuset. Visserligen klarade han skolan med nöd och näppe, men att få utmärkelsen "den som antagligen blir medioker" är väl kanske inte det roligaste man kan få höra. Dock bestämmer han sig för att han ska visa alla vad han går för. Skolan må vara över, men resten av livet väntar med öppna armar på honom. 
Upp