PGC Sanders, Gen 2 - Del 30.

Senare samma kväll besöker Emily och Edward den berömda nektargården. Väl innanför dörrarna springer dom på en kvinna som berättar om allt roligt man kan göra på denna tomt. Bland annat skapa sin egen nektar, förutsatt att man har ingredienser så det räcker, samt provsmaka och köpa med sig färdigblandad nektar. Hon berättar även om nedervåningen och att den kan vara värd att kolla in.
 
Eftersom varken Edward eller Emily har några ingredienser att skapa någon egen nektarbladning så bestämmer de sig för att kolla in nedervåningen istället. De kommer först ned till en stor hall, där stora höbalar och nektartunnor står placerade. Edward fortsätter dock in i nästa rum och hittar någonting intressant.
 
I rummet bredvid gömmer sig en stor brunn med rosa vatten, han gissar att det är någon skämt som personalen på gården hittat på och därmed fyllt hela brunnen med någon rosa nektar. Dock blir han ändå nyfiken och får helt enkelt för sig att hoppa ned i brunnen. Emily tittar bara chockat på honom och undrar vad han tänker med. Hon är dock glad att hon köpt på sig ett par dusch-på-burk om han skulle böhöva tvätta av sig sen.
 
Edward ångrar ganska på en gång sitt dopp i brunnen. Det visade sig att det helt enkelt bara var ett stort hål i marken med en massa stenar på botten. Han hoppades egentligen på att det skulle finnas någonting hemligt gömt där nere, men tydligen inte. Han simmar upp till ytan igen med ett nästan panikslaget utryck. Brunnen må ha varit spännande att undersöka, men den var tillräckligt djup för att han nästan inte skulle orkat simma upp igen.
 
Efter att han andats ut en stund fortsätter han sin rundtur och går in i ytterligare några rum. Mer tunnor med nektar och mer höbalar står placerade utefter väggarna och Edward går istället in i ett mörkt rum till höger.
 
I nästa rum står en rad hyllor fyllda med nektar och en stor staty som verkar intressant. Kanske inte statyn i fråga, men att den stirrar på en vägg som nästan känns malplacerad i rummet. Teglet ser annorlunda ut och en stor lampa lyser upp väggen på ett udda sätt. När Edward kommer närmare känner han ett litet vinddrag efter golvet, vilket får honom att gå fram och känna på den konstiga väggen.
 
Efter några knackningar och tryck på tegelstenarna så hör han ett högt knäpp och en stor lönndör öppnas i väggen. Strax därpå minns han en sak som han läste i boken hann hittade i bokhandeln. Ett stycke om hemliga dörrar, där den som vågar undersöka de blir insläppta i ett rum som aldrig tidigare besökts av någon annan än den som byggt stället. Han trodde bara att det var en påhittad historia, men tydligen var det sant.
 
Han går in igenom det, numera, stora hålet i väggen och hittar ytterligare en dörr. Han ropar på Emily som ger ifrån sig ett snabbt "Ja?"  till svar innan hon hör en dörr smällas igen. Edward har redan passerat igenom den andra dörren, vilket gör Emily nyfiken. Hon går snabbt igenom korridoren som Edward precis passerat och hittar även hon dörren i väggen. Hon följer efter Edward igenom den, trots att hon får kalla kårar efter ryggraden av att springa omrking här nere i källaren helt ensam. Vem vet vad som gömmer sig under såna här gamla byggnader?
Upp