100 baby Evans - Marty Keaton.
Magen växer så det knakar och Ruby hinner knappt med själv. Hon har inte ens köpt någon spjälsäng ännu, men hoppas att hon ska hinna samla ihop nog med pengar för att göra det innan vattnet går...
Hon målar lite och den väldigt snygga tavlan som antagligen föreställer en giraff säljs fortare än hon hunnit blinka. Hon tjänar inte många simdaler på den, men lite är bättre än ingenting.
Dagarna går och magen fortsätter att växa. Ruby börjar bli otålig hemma och behöver komma ut en stund. Hon bestämmer sig för att besöka grannen i huset bredvid.
En stilig man med en liten bebis i armarna kommer för att öppna. Han presenterar sig som Marty Keaton (hahaha, ni som läst om familjen White förstår varför jag skrattar. Dock är han myyycket snyggare nu...) och bjuder sedan in Ruby.
Han är inte sen med komplimanger i alla fall. Det första han slänger ur sig efter att Ruby stängt dörren är att han tycker att hon är otroligt snygg. Ruby blir lite generad och sedan rätt irriterad. Han står här med en alldeles nykläckt liten bebis och stöter på henne?! Undra vart mamman håller hus...
Ruby släpper tanken efter en stund och försöker leda bort samtalet till något annat. Hon frågar om det kanske är så att han är singel trots allt, vilket han inte är och för att inte göra stämningen allt för pinsam så byter hon ämne ännu en gång. De pratar om hans jobb inom idrottskarriären bland annat, vilket han faktiskt verkar uppskatta. Dock är det snart dags för Ruby att sova, så hon säger hejdå och lämnar sedan Marty och den lilla bebisen för att gå hem till sig igen.
Ruby kommer hem igen och sätter sig framför tvn en stund. Just nu verkar det inte vara någonting annat som visas än någon dålig barnfilm så den får det bli. Enligt rykten hon hört ska det ju hjälpa att titta på barnprogram om man önskar sig en flerbarnsfödsel, men det tvivlar hon på och skrattar sedan för sig själv.
En liten stund senare ringer telefonen och Ruby undrar vem det är som kan vilja henne någonting vid den här tiden. På andra sidan linjen hör hon Elodies röst. Hennes allra bästa vän sedan barnsben och den hon flyttade till Sunset Valley med för inte så längesedan. Elodie berättar att hon hört ryktena om Rubys graviditet och frågar om det är sant. Ruby stammar fram ett ja och inser att hon inte ens berättat om bebisen för sin bästa vän. Hon ber om ursäkt och säger att hon haft mycket att tänka på. Lyckligtvis verkar Elodie inte vara så arg i alla fall och erkänner att hon också har nyheter. Hon har träffat en kille och de ska snart gifta sig! Ruby blir glad för Elodies skull och sedan skrattar det tillsammans åt deras dåliga minnen.
Efter samtalet hinner Ruby knappt lägga undan telefonen innan vattnet går. Det är dags för den lille i magen att titta ut! Ruby plockar snabbt upp telefonen igen för att ringa en taxi som ska ta henne till förlossningen.
Väl utanför sjukhuset funderar Ruby en stund på om hon kanske borde ringa till Adam. Hon har inte träffat honom sen den där konstiga kvällen hemma hos henne för så många månader sedan. Hon har inte ens berättat om graviditeten, men hon gissar att han borde veta om det nu i alla fall. Det är en liten stad och rykten sprids fortare än luft. Hon drar en djup suck, skakar på huvudet och går sedan in genom entrédörrarna till sjukhuset.
Efter några timmar anläder Ruby hem med en liten pojke i sina armar. Efter många om och men får han till slut namnet Rusty. Hade han varit en flicka så övervägde hon namnet Ruby. Bara för att många pappor gör så med sina söner, tills det finns flera generationer med samma namn. Men nej, det blev en Rusty istället. Hennes alldeles egna lilla kille som fick egenskaperna neurotisk och god. Någonting verkar han ha fått ifrån pappa i alla fall.. Typiskt tänker hon, men ler sedan förlåtande åt sin son.